Karin Larsson – Sveriges första hippie?

Konstnären Karin Larsson (1859-1928) var en svensk banbrytare inom heminredning, mode och matvanor. Hon var tidigt ute med att använda sig av starka färger på möbler, designa bekväma plagg (inte minst för barn) - och laga pasta, polenta och pizza till den stora familjen. Hon var även maka till den store konstnären Carl Larsson. Det låg henne länge i fatet. Genom hans populära akvareller av deras hem och livsstil i hemmet i Sundborn, Dalarna, tillskrevs han länge äran för hennes naturnära stil som har påfallande många likheter med ja, hippierörelsens. Om detta berättar vi i veckans STIL. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Karin Larssons kombination av tradition och den dåvarande trend som lyfte fram naturligheten har under senare år uppmärksammats och hyllats, även internationellt.  Hon var emellertid inte helt ensam om att under det tidiga 1900-talet söka efter alternativ till dåtidens rådande stilideal. Det var tung mat, tunga mörka möblemang och lika tunga mörka kvinnokläder som begränsade kroppens rörelser, som gällde. Hon var heller inte ensam om att hämta inspiration i naturen. Men hon gjorde det stilsäkrare än många andra. Dessutom behärskade hon flera genrer och lyckades med vad som då var eftersträvansvärt – att skapa ett allkonstverk. I veckans program följer vi den naturtråd som många konstutövare spunnit på genom historien, inte minst sedan industrialismens genombrott i mitten av 1800-talet då rök, damm och smuts lade sig som ett grått och solkigt täcke över tillvaron. Såhär kunde det ju inte vara meningen att man skulle leva. Stressigt var det också. Naturen lockade med en fräschör som staden saknade. Denna dröm om något mer ursprungligt, rent och naturligt sätt att leva återkommer ständigt i historien – den kallas bara för olika saker. Under 1960-talet var det till exempel dags igen. Då dök hippien upp i USA och protesterade, inte så mycket mot industrialismen som mot kapitalismen – vars snabbt snurrande ekorrhjul man inte ville springa runt i. Alternativet? Naturen, förstås. Men hippie vill ingen bli kallad för. Varför det? Det svarar konstnären Carl-Johan de Geer och journalisten Kristoffer Andersson på. Vi har även rest till Göteborg där vi mött dokumentärfilmsregissören Carl Javér och producenten Fredrik Lange som sedan några år tillbaka arbetar med en film som heter Freak Out som berättar historien om den ursprungliga hippierörelsen på tidigt 1900-tal. Den fanns inte i USA, utan i Schweiz. Filmen har premiär våren 2014. Och så berättar designern Jenny Hellström om hur och varför man kan sy kläder själv. Veckans gäst är Per Dahlström, intendent på Göteborgs konstmuseum