Personer, plagg och produkter – hur modeskapare blev till varumärken

I veckans STIL undersöker vi hur modeskapare kom att bli till varumärken, överallt förekommande. Att modeskapare började sätta etiketter med sitt namn i plaggen var inget konstigt. Det var till och med självklart för en designer som Charles Frederick Worth, som i mitten av 1800-talet lade grunden till dagens modesystem med flera kollektioner om året. En diskret signatur markerade helt enkelt vem upphovsmannen var, och användes av hantverkare inom olika genrer.

Men den stora förändringen i både synen på, och användandet av, varumärken och logotyper inom modet kom under 1960-talet i och med utbredningen av prêt-a-porter, där utomstående företag producerade kläder mot royalties. Modehusen skrev även världsomspännande kontrakt med företag som producerade en hel massa andra varor också, inte bara parfym och kosmetik som man tidigare gjort. Plötsligt dök modehusens namn och logotyp upp på allt från solglasögon, paraplyer, väskor till slipsar. Under en tid kunde man även köpa cigaretter med Yves Saint Laurents namn på. Modeskaparna blev rika som troll, och allra rikast blev Pierre Cardin. Men så satte han sitt namn på allt, även stekpannor och sardiner. Idag har man nästan glömt bort att han var en av dåtidens stora modeskapare, framsynt som få. Om hans visionära klädskapande berättar vi mer om i veckans program. Den svenska modeskaparen Carin Rodebjer talar om hur det är att dela namn med sitt varumärke, och så testar vi om det går att leva utan varumärken överhuvudtaget. Är det ens önskvärt? Och så tar vi oss en titt på tygkassen som förvandlats från tantig till trendig. Hur gick egentligen den omvandlingen till? Veckans gäst är Christian Bye, varumärkesspecialist som de senaste åren arbetat som chefredaktör för tidningen Brand Manager.