Vanity Fair – 100 år av fåfängans alla yttringar

Tidningen Vanity Fair firar i år hundraårsjubileum. 1913 utkom det första numret av tidningen i USA, och innehållet kom snart därefter att påminna om det i dagens tidning - en sofistikerad blandning av kultur, politik, glamour och skvaller på hög nivå. Tidningen satsade tidigt på att knyta till sig goda skribenter från olika håll. Det var också - och är i viss mån fortfarande - en tidning där fotografer fick fritt utlopp för sina idéer. Det bidrog till att Vanity Fair fick rykte om sig att vara en tidning vars reportrar och fotografer släpps in i rum och sammanhang dit andra inte har tillträde. I veckans program berättar vi mer historien bakom denna tidning som ofta framhålls som det ideala magasinet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Själva tidningsnamnet ”Vanity Fair” fanns tidigare, om man ska vara petig. Men det var 1913 som tidningen började förvandlas, från en liten småtråkig kulturtidskrift till ett magasin som än idag påminner om en spirituell middagsbjudning med prominenta gäster som kan konsten att underhållande konversera och informera. Ska man fortsätta att vara petig kan man också konstatera att Vanity Fair låg slumrande (den ingick i amerikanska Vogue) i nästan femtio år innan den 1983 dammades av på nytt. Under 1980-talet frossade den loss i tidens "mycket är mer-stil". Efter att den dåvarande amerikanske presidenten Ronald Reagan och hans fru Nancy bokstavligen valsade runt på Vanity Fairs omslag klädda i aftonkläder, ville varenda prominent person synas på dess sidor. Sedan 1992 sitter Graydon Carter på posten som chefredaktör och tidningen har både breddats i ämnesvalen – mer politik och samhällskritik – och fördjupat sina Hollywoodkontakter än mer. Han är djupt insyltad i showbusiness och tidningen arrangerar sedan 1994 Oscarsgalans mest eftertraktade efterfest. Men det var den allra förste chefredaktören Frank Crowningshield som stakade ut den väg som Vanity Fair sedan dess har följt. Om honom och hans visioner berättar vi också. Liksom om en av de skribenter han lanserade – Dorothy Parker. Och här måste vi få återge ett favoritcitat, signerat denna skärpta kvinna: I like to have a martini / two at the very most / after three I’m under the table / after four I’m under my host Mer om Dorothy Parker berättar vi också i programmet. Vi har även träffat journalisterna Stefan Mehr och Ulrika Knutson som arbetade på Sveriges svar på Vanity Fair under det tidiga 90-talet, Månadsjournalen. Veckans gäst är Jonas Fredwall Karlsson, fotograf på Vanity Fair.